För flera år sedan så köpte jag ett antal paket med polymerlera. Mest Cernit men även lite Sculpey. Nu ligger de i ett skåp. Mörkt men inte så värst kallt, eftersom vår lägenhet tenderar att värmas upp ganska rejält när solen ligger in genom fönstren. Hur som helst: Något måste göras med denna lera innan den blir så gammal att den inte går att använda. Jag gillar stora fina örhängen men hittar inga jag gillar, så varför inte utforska lite smyckesdesign?

Som ett första steg har jag skaffat en ugnstermometer. Till min stora fasa värmer ugnen jättekonstigt: Först blir den alldeles för varm och sedan sänks temperaturen till någonting som i stället är för kallt, sedan blir den för varm igen och så där håller det på. Det blir därmed svårt att se till att leran får en jämn och bra härdningsprocess. Antagligen är termostaten trasig. Ny ugn känns inte som ett alternativ just nu. Om jag kan lyckas hålla temperaturintervallet enligt ler-förpackningen i en kvart under alufolie kanske det ändå funkar. Annars får jag kanske bjuda in mig själv att låna någon annans ugn…

Dessutom funderar jag på det etiska i att jobba med polymelera. Det är ju trots allt plast. Huvudargumentet är att jag ju faktiskt redan har leran. Men sedan då, om jag vill fortsätta? Säg att jag fortsätter göra smycken men byter material, hur är det materialet i öronkrokarna egentligen? Vad har de för miljöpåverkan?

Vilken miljöpåverkan finns om jag jämför med andra typer av konst och konsthantverk? Jag stickar till exempel mycket. Skillnaden på polymerlera och säg superwashbehandlat garn är att delar av plasthanteringen tydligare försigår i mitt eget kök när det gäller leran. Nu undviker jag i och för sig just supwerwash, men hur framställs mina stickor som jag stickar med? Och maskhållarna? Hur har fåren som gett ull till ullgarner haft det och vilken miljöpåverkan har det? Vad har bomullen i bomullsgarnet besprutats med innan den blev tråd? osv, osv? Superviktiga frågor att ställa sig och att försöka göra medvetna val! Men kanske också områden där det inte går att bli perfekt? Så länge det inte är slit-och-släng-pyssel jag gör, men produkter som får hålla länge och vara omtyckta i flera år kanske det är ok om jag blir en polymerlera-typ?


Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *